Jag har aldrig läst en bok på över trehundra ord, skrev en klasskamrat under gymnasiet på sin blogg som jag i min hemlighet följde. Jag höll på att trilla av stolen, slog handen för pannan och sjönk ned i en högljud suck. Att inte läsa finns inte i min värld. Visst att jag ibland har svackor från skönlitterära verk men jag har aldrig slutat läsa. Jag är nyfiken, tycker om text och fakta och kan därför aldrig sluta vilja läsa och lära mig nya saker. Att någon aldrig tagit sig igenom en bok på över trehundra sidor är fruktansvärt främmande för mig. Visst, jag har inte läst Sagan om ringen-trilogin, men jag plöjde Fenixorden på en vecka när jag knappt var 11 år. Det räcker inte att bara läsa de böcker och texter vi tvingas läsa i grundskolan och gymnasiet, vi behöver historier från böcker i vår vardag. Vi förstår oss på olika förhållanden i tid och rum via böcker. Vi ser hur skrivsättet ändras samtidigt som samhället. Läser vi inte, kommer historien glömmas bort, och jag menar att det är historia som gör oss själva och framtiden begriplig.
mina ord,
